Från Trissvinst till Filmkontrakt Emelias Resa från TV-reklam till Miljonär och Manusförfattare
Det låter nästan för bra för att vara sant. Som ett filmmanus någon lagt i en skrivbordslåda för att ”det här händer ju aldrig på riktigt”. Men så händer det. Mitt i tv-rutan. Mitt i verkligheten.
En gång för länge sedan, när Emelia från Orust var barn, dök hon upp i en reklamfilm där hennes rollfigur suckade över att mamma skickat en Trisslott. Det var ingenting särskilt – bara en liten tv-spot. Men livet, det har en märklig tendens att återanvända manus.
13 år senare, en helt vanlig tisdagsmorgon, sitter Emelia i Nyhetsmorgons glittrande studio mittemot Jenny Strömstedt. Hon är där för att skrapa Triss, som så många före henne. Men denna gång skrivs tv-historia i direktsändning.
Hon börjar skrapa:
- Första summan: 30 000 kronor i månaden.
- Andra rutan? Också 30 000.
- Och sen, den tredje…
”Femton år!” ropar Jenny med en blandning av barnslig glädje och programledarproffs. Totalt: 5,4 miljoner kronor. Fem. Komma. Fyra. Miljoner.
Den där reklamflickan har blivit kvinna – och stiger nu fram som en vinnare. Ett livsmanus uppdateras i realtid. Med kameran som vittne och svenska folket som publik.
🎬 Kamera, ljud… och action?
För Emelia slutar inte dramat där. När hon inte jobbar i lagerhallar på västkusten, skriver hon filmidéer tillsammans med sin partner. Och nu har verkligheten följt med in i fiktionen – en TV-kanal har lagt en beställning på hennes manus.
Vinsten blir därmed startkapital, inte slutdestination. En biljett till en annan scen, bort från skiftgång och rakt in i regissörsstolen. Föreställ dig premiären:
- Glitter och småsnittar
- Sorl bland produktionsassistenter
- Och någon viskar: “Det är hon. Trissmiljonären. Filmar sin egen story.”
📽️ Från vardag till verklighetsdröm
När Emelia tackar för vinsten, är det inte bara tacksamhet i blicken – det är vision. Hungern efter mer. Ett unikt ögonblick när drömmen känns ovanligt verklig.
Det handlar inte bara om pengar – utan om tajming. Om att behålla sin dröm levande nog länge för att känna igen ögonblicket när det kommer. Med en skrapyta och en kamera.
Det här var en modern Askungesaga. Men istället för en förtrollad sko fick Emelia:
- En Trisslott
- Ett kontrakt
- Och en chans att bli historieberättare, på riktigt
📺 Fade to black (for now)
När kamerorna rullade tillbaka och Jenny Strömstedt gav Emelia en varm, nästan moderslik kram, viskade Sverige – någon med kaffekopp i hand och smörgås i knä:
”Men ojojoj… Det där var något speciellt.”
Vad händer nu? Vi följer förstås Emelia. Kommer hennes manus bli en romcom där Trisslotten blir en metafor för ödet? Eller kanske en SvT-serie med vemod över värmländska värden och salta västkustklippor?
Vi får se. Och jag lovar – du blir uppdaterad. Det här är bara början för Emelia.
/Markus Lennartsson, Frilansande nöjesjournalist
