Lets Dance firar 200 avsnitt med glitter känslor och klassiska ögonblick
En doft av hårspray, nervositet och glitter fyllde luften när “Let’s Dance” rullade igång för sitt tvåhundrade avsnitt på TV4. Det blev ett jubileum av känslor, syrliga skämt och – ett berömt brandlarm som fortfarande nämns av tittarna.
David Hellenius sätter tonen
Showen öppnade med glimrande kristallkronor, glänsande dansskor och en leende David Hellenius. Med sin vanliga karisma bjöd han direkt på en första pik:
- ”19 år vid jurybordet! Bara bättre, snyggare men exakt lika dålig svenska som alltid,” sa han mot Tony Irving.
Publiken skrattade högt – och Tony? Han flinade bara. Van vid både kritik och strålkastare, levererade han sedan som alltid med sina brittiska R och sin gnistrande glitterblazer.
Dansgolvets magi – och misstag
Det unika med “Let’s Dance” är att vi får se allt: kändisar, oväntade talanger, dansmisstag och tårar. Det är inte bara ett tävlingsprogram – det är ett stycke svensk tv-historia.
I kvällens avsnitt bjöd en stjärnkock på något udda – han bytte kastrullerna mot tangon:
- Knappast juryfavorit
- Men publikens charmfavorit
Som Tony Irving påminde: ”I det här programmet kan ett leende väga tyngre än en piruett.”
Studiochatt och minnesvärda ögonblick
Parallellt med direktsändningen pågick ett eget drama – i kommentarsfältet. Aftonbladets livechatt bubblade av kritik, nostalgi och snabba reaktioner:
- Fredrik: ”Konstigt att ett program överlevt så länge.”
- Mats Jonsson mindes när Björn Ranelid satte igång brandlarmet genom att glömma lunchlådan i mikron.
Dessa ögonblick – klumpiga, charmiga och oförglömliga – är varför vi fortsätter titta.
Skarpa replikskiften och fallande tittarsiffror
På domarfronten levererade Bianca Ingrosso kvällens mest citerade replik om deltagaren Lovisa Worge: ”Inte en tia.” Kort, vass och effektiv – ungefär som dramaturgin i hela programmet.
Men trots all stjärnglans kämpar programmet med minskad publik. Enligt rapporter har omkring 250 000 tittare lämnat tv-rutan, kanske i jakt på mer tempo och kortare format.
Trots allt – vi tittar
Men ändå sitter vi där. Varje vecka. Chips i knät, hjärtat i rytm, redo för ännu en kväll av glitter och galenskap. För det är det “Let’s Dance” gör bäst – bjuder på skratt, missar och mänsklighet i direktsändning.
Det är vår gemensamma spegelboll. Ett minnesalbum vi öppnar varje fredag.
Och jag? Jag finns kvar i livechatten – där svensk nöjes-TV lever på riktigt. Med ett salsasteg mellan kärlek och skvaller, och nästa skratt alltid runt hörnet.
Så vi ses nästa vecka. Och tills dess – dansa som om ingen ser dig.
Men glöm aldrig att vi gör det. På bästa sändningstid.
