Förrädarna är tillbaka – därför är Sveriges mest intensiva tv-ritual hetare än någonsin
Får jag bara fråga: Hur hamnade vi här? Alltså, när blev ett gäng vuxna som sitter i ett slottsbibliotek, ljuger varandra rakt upp i ansiktet och bränner av blickar värre än en italiensk släktmiddag – vår nya, heliga tv-ritual?
Jo, “Förrädarna” är tillbaka med säsong tre och vi tittare är som hypnotiserade. Det är “Morden i Midsomer” möter “Robinson” och en skvätt sekthysteri på toppen. Och ja, jag är absolut skyldig till att älska varenda sekund.
🏰 En gotisk mordgåta med semi-kändisar 🕯️
Låt mig måla upp scenen: Dragomir ”Jag-kommer-alltid-vara-Snabba-Cash” Mrsic står vid ett långbord i något som ser ut som en slottsfest regisserad av Tim Burton. Runt honom sitter ett gäng influencers, poddare, gamla realityrävar och en och annan wildcard från svunna tv-dagar.
Alla stirrar på varandra. Vem ljuger? Vem är förrädare? Vem har pokerface nog att lura nationen?
💥 Avsnitt ett: När Montazami blev Messias 💥
Det räckte med en blick. Maria Montazami – lavendeldoftande, lugn som en sommarbris, med ett underbart virrigt “har vi kaffe?” i mungipan – utser Amie Bramme Sey som förrädare. Och prickar rätt. Boom.
Det var inte bara ett lyckoskott. Det var ett klosterögonblick. Plötsligt flockas deltagarna runt Maria som om hon är någon sorts andlig ledare. Är det en slump att hennes följarskara på sociala medier nu består till hälften av folk som kallar henne “oraklet från Orange County”? Tveksamt. Jag ger det två veckor innan någon startar Montazamiismen på Södermalm.
🎭 Karaktärerna: en cocktail av kaos 🎭
Farao Groth ger oss realityversionen av Shakespearedrama med Mello-energi. Han har bestämt sig: han ska bli säsongens mest… intensiva deltagare. Och vet du vad? Det fungerar. Man kan inte slita blicken.
Det är något djupt mänskligt och härligt att se dessa annars så mediatränade personer plötsligt börja tvivla på precis allt.
- De snubblar runt i korridorer
- Viskar misstankar som om de vore tonåringar i skolgårdens mörkaste hörn
- Gissar hejvilt: ”Jag tror det är han.” — ”Varför det?” — ”Känsla.”
Det är therapodrama i slow-motion. Och publiken? Vi myser. Det känns som att titta på ett socialt experiment där vi också, på nåt sätt, är försökskaniner.
🎬 Dragomir: Sveriges stramaste programledare 🎬
Få människor kan säga “ritualen börjar” med mer tyngd än Dragomir Mrsic. Han pratar som om varje mening är en replik från en Shakespearepjäs – mörk, laddad, och med en blick som kan få ett vattenglas att spricka.
Och det funkar. Han är programledarens motsvarighet till en whisky:
- Rökig
- Långsam
- Lite farlig
Det finns ingen som skulle kunna bära upp ett gotiskt slott som han.
📉 Visst finns det risker – men de är halva grejen 📈
Är det ett perfekt program? Nej. Det finns stunder då det känns som att man fastnat i ett escape room med folk som bara vill boosta sitt Insta-game.
Men är det därför vi tittar? Nej. Vi tittar för att kaoset lever.
”Förrädarna” är inte bara ett program – det är en spegel. Du sitter där i soffan, pekar ut förrädare och känner dig smart, tills du inser… du hade också gått på den finten. Lätt. Det gör oss ödmjuka. Och beroende.
🕵️♀️ Sanningens stund: Vem lurar vem? 🕵️
Vi har länge varit vilse i dokusåpornas träsk. “Love Island” här, proteinshakers där. Men så kommer ett program som får oss att känna något:
- Rädsla
- Spänning
- Skadeglädje
- Nerv
“Förrädarna” är som ett vackert kontrollerat haveri. Som “Farmen” möter “Game of Thrones” via ett Cluedo-brädspel. Du suckar när någon ljuger. Du jublar när någon blir avslöjad. Och du ställer dig själv frågan ingen vågar säga högt:
Skulle jag kunna lura alla?
Svaret är nej. Du skulle aldrig klara dig. Men det är ok. Det skulle ingen av oss.
👀 Nästa vecka…
Nästa vecka pratar vi om Fredrik Virtanen, självutnämnda cancel-kungar och varför Sverige aldrig riktigt kan bestämma sig om man älskar dem eller vill se dem falla. Håll utkik.
💕 Och du, vill du nörda ner dig i fler tv-präglade bekännelser? Följ mig på Instagram @norenjonas – där dyker sanningen ofta upp i botten av ett champagneglas.
Ses i slottsfoajén.
