Stellan Skarsgård sågar Trumps filmtullar och försvarar global kultur
Under den glittriga ytan av röda mattor och champagneglas finns det stunder när någon från filmbranschen faktiskt reser sig och säger: “Nu räcker det.” En sån stund kom nyligen, precis innan premiären av säsong två av Andor, när Stellan Skarsgård – Sveriges internationella filmikon och hela världens favoritrebell – tog bladet från munnen.
Hans mål? Donald Trump. Och framförallt, Trumps nya idé om att lappa ihop den amerikanska filmindustrin med hjälp av en skoningslös tull på 100 procent på utländsk film.
“Det är helt ohållbart,” sa Skarsgård, och skakade på huvudet med samma dystra tyngd som om han nyss sett en Tarkovskij-rulle baklänges. “Man kan inte gå tillbaka till 60-talet och tro att amerikanska filmer ska räddas av tullar. Det funkar inte.”
En tull – i en tid då vi streamar sydkoreansk sci-fi, fransk finkultur och svenska thrillers i samma app. Det är som att försöka backa in en elbil i ett häststall.
🎬 En varnande röst från Guldbaggar och galaxer
Skarsgård är inte någon som skriker i onödan. Han är den där lågmälda gestalten som kan spela revolutionär, kung eller professor med samma gravitas. När han säger ifrån, då lyssnar man – både i Kalix och Cannes.
Och det är inte svårt att förstå varför han reagerade så starkt. Trumps utspel luktar inte bara protektionism, det stinker av kalla krigets gamla retorik – en kulturell järnridå där USA ska skydda sig från omvärldens berättelser.
🌍 Trumps tullplan: Hollywoods egna självmål
Det är ironiskt, egentligen. Världen har älskat amerikansk kultur i mer än ett sekel. Från Charlie Chaplin till Marvels multiversum har USA varit världens mest kraftfulla berättare. Vad Trump nu föreslår är i praktiken att sätta upp taggtråd runt ett av landets mest älskade varumärken.
I dag är USA:s stora export inte stål eller sojabönor – det är:
- Netflix
- Popmusik
- Sneakers
- Memes
- Kultur
Och tricket som gjort amerikansk kultur så framgångsrik? Den har alltid varit global.
📉 Mer produktion utanför USA
Redan nu flyr filmskapare USA:s dyra produktionsmiljöer. Storfilmer spelas in i:
- London
- Toronto
- Budapest
- Trollhättan
Allt för att få mer kreativt utrymme för pengarna. Trumps tullförslag skulle bara påskynda den trenden.
Att sätta betongväggar kring sin egen kulturindustri är inte patriotism – det är självskadebeteende.
⭐ Skarsgård – en röst att lita på
Det är ganska talande. När någon som Skarsgård – inte direkt känd för att kasta sig in i debatten för lättsinnets skull – faktiskt väljer att säga sin mening, då beror det på att det handlar om något större än politik. Det handlar om kulturens roll i världen. Om berättelsernas makt att överbrygga gränser och skapa förståelse.
Han har stått på barrikader i Berlin och flytt undan stormtroopers i en galax långt, långt borta. Han vet vad berättelser betyder.
🎭 Hjälper eller stjälper?
Trump säger att han vill “hjälpa” den amerikanska filmindustrin. Som att säga att man ska rädda ett sjunkande skepp genom att skjuta hål i skrovet. Filmvärlden befinner sig redan i gungning – med:
- Strejker
- AI-debatter
- En överhettad streamingindustri
Ytterligare hinder är det sista den behöver just nu.
📽️ Slutrepliken vi minns
Film – det är inte nationstillhörighet. Det är en känsla, en dröm, ett möte mellan människor som annars aldrig skulle ha förstått varandra. Det går inte att stoppa in i en container och belägga med extra skatt.
Så tack, Stellan, för att du säger ifrån. För att du påminner oss om att de bästa berättelserna inte bara speglar världen – de bygger broar i den. Och för att en svensk med stål i rösten ibland behövs för att säga det självklara:
Vi behöver mer kultur, inte mindre. Mer samarbete, inte murar. Och fler berättelser som får oss att känna – oavsett vilket land de kommer ifrån.
Så, Donald. Nästa gång du funderar på att rädda filmindustrin – kanske se en Bergmanfilm först. Eller åtminstone prata med någon som faktiskt gjort film.
