Rasmus Gozzi och Sveriges största musikbluff – sanningen bakom masken och epa-dunken
Tänk dig den där absurda rockbiografin du aldrig visste att du ville läsa – en historia om lösmustascher, falska scenpersonligheter och epa-dunk som vrålar ur högtalarna. Nej, vi är inte i Los Angeles 1987. Det här är Sverige, 2025. Och mitt i allt: Rasmus Gozzi – producenten som byggde ett musikimperium men inte alltid brydde sig om att dyka upp för att spela huvudrollen i sin egen show.
Välkommen till Sveriges största musikbluff du aldrig visste pågick – förrän nu.
🎭 Vem är killen bakom masken? Förmodligen inte Rasmus Gozzi
Rasmus Gozzi – producent, låtskrivare, epa-dunkens okrönte konung. Eller kanske mer av en illusionist? Den man som varit med och skapat soundtracket till en hel tonårsgeneration har, enligt flera källor, inte alltid funnits där i köttet – trots att han officiellt stått på scen.
Visst känner du till Fröken Snusk? Tjejen med rosa balaklava och en röst som gjort henne till en TikTok-ikon. Hon och Gozzi blev epa-dunkens drömduo – och turnéns affischnamn. Men den där maskerade killen du tog selfie med efter spelningen… tja, det var kanske inte riktigt “Rasmus”.
👥 Fejkat med stil – och solglasögon
I flera vittnesmål från folk i branschen målas en bild upp av ett noggrant regisserat dubbelspel. Det handlar om stand-ins – människor som, ibland motvilligt och med hot om obetalda gager, fått ta på sig luvtröja, kedjor, stora brillor och snuskskägg för att spela Gozzi. Inte bara mima. De skulle:
- Signera autografer
- Posera med fans
- Röra sig som honom på scen
“Det kändes som att ljuga för barn,” sa en av dem som varit med. “Att skriva någon annans namn på en plansch medan barnet tittar upp på dig med stjärnögon – det tar emot.”
Det här är liksom inte bara en rolig PR-gimmick. Det är ett strukturerat maskspel – med publikens tillit som insats.
📜 En hitmaskin med hemliga väggar
Ingen kan säga att Gozzi inte vet hur man gör en låt som fastnar i skallen. “Rid mig som en dalahäst” och “Låt mig vara din snuskhummer” blev snabbt epa-anthems – skrålande ut över festivalfält och moppehäng. Men bakom alla streams och topplistor verkar det ha pågått något mycket mer kontrollerat: en artistvärld där lojalitet och sekretess var viktigare än autenticitet.
Folk har rentav börjat kalla hans bolag “Gaslight Records” – en blinkning till hur hela publiken tycks ha blivit grundlurad.
🔄 En modern version av Milli Vanilli – med mask och moppe
Minns du Milli Vanilli? 90-talsduon som blev superstjärnor genom att mimpa till någon annans sång – tills bluffen avslöjades, Grammyn drogs tillbaka, och karriären föll som ett korthus. Det här känns lite som vår svenska variant, men bakvänt: Gozzi har inte mimat till någon annans röst – han har låtit andra spela honom.
Det kanske mest chockerande är att det gick så länge. Gozzi själv syntes sällan. Men någon i hans namn dök upp. Det fanns alltid en Gozzi till hands, med masken på – redo att dansa, blinka, och låta spottkoppen rinna över.
💔 Lurade fans – och svikna löften
Fansen köpte biljetter till konserter där Gozzi enligt marknadsföringen skulle spela. Arrangörer hävdade att han “medverkar live”. Men live verkar i det här fallet ha betytt “någon som liknar honom, står bredvid Snuskan och viftar på armarna”.
För tonårsfansen var det som att få en kram av jultomten – och sen inse att det var deras sura vaktmästare under luvan. Kärlek övergick i besvikelse.
📉 Imperiet faller?
Början på slutet kom smygande under vintern 2025. Fröken Snusk bytte ut hela sitt team och kapade banden med Gozzi. Hans låtar började försvinna från Spotify. PR-maskineriet tystnade. Ingen kommentar. Inga emojis. Inget alls.
Och så lämnas vi här – med frågorna som ekar genom glitter och lågstadiefyllda dansgolv:
- Har vi bevittnat Sveriges egen maskskandal à la popvärlden?
- Är Gozzi ett geni eller en bedragare – eller kanske båda?
- Hur mycket spelar det egentligen roll vem som står på scen, så länge basen dunkar?
📸 Slutscenen?
När musikhistorien i Sverige skrivs om, kommer Gozzi-epoken inte bara handla om låtarna. Den kommer symbolisera något större – en tid där äkthet blev ett marknadstrick, och identitet kunde hyras ut som ett maskeradkostym.
Kanske är den största ironin i Gozzis saga detta: I en värld som så desperat vill känna att något är på riktigt – sålde han illusioner.
Och vi köpte dem. Med öppna ögon.
Fortsättning följer.
