Ferry Svan från skogen till dansgolvet – succén i Let’s Dance som charmade hela Sverige

Om du heter Svan i efternamn och har vuxit upp i Sverige, är det nästan omöjligt att slippa jämförelser. Särskilt när pappa heter Gunde – hela Sveriges evigt leende skidkung, som med sina OS-guld och sin charm graverat sig djupt i det svenska folkets medvetande. Men den här gången var det inte snö, spår eller sportdrama som stod i centrum. Det var paljetter, puls – och en oväntat taktfast Ferry Svan som lyckats dansa sig rakt in i finalen av årets “Let’s Dance”.

Och om du tycker att det låter som en sketch från “Parlamentet” – tänk om. Det här är på riktigt. Föreställ dig: en före detta timbersportsproffs, helt trygg med motorsåg och yxa ute i skogen, kliver in på dansgolvet under bästa sändningstid. Blänkande skjorta, nervösa ögon – och bredvid honom, den rutinerade danspartnern Filippa Strand. Svetten lackar. Leendet är äkta. Och hela Sverige tittar.

Det roliga? Ferry dansade inte ens på fester innan det här. Han erkänner att han knappt lyssnar på musik. På riktigt. Han har gått från snusförnuftig skogsyxa till samba-svängande showman – och vi har sett varje skakigt, charmigt steg han tagit på vägen.

– Jag sa till mina polare att vill ni se mig dansa, får ni ta det första programmet – för det kan vara mitt sista, skämtar Ferry när vi träffas inför finalveckan.

Men det blev inte sista. Det blev istället en resa som få trodde var möjlig. Många åkte ut – men Ferry? Han höll sig kvar, vecka efter vecka, trots att hans mest virala ögonblick egentligen var när Filippa ramlade ur bild under en repetition. Det hade kunnat bli hans fall, bokstavligen. Istället blev det en påminnelse: publiken älskar någon som kämpar, reser sig, och gör något oväntat.

Yxan som gör entré

Och så var det ju det där med yxan.

I finalprogrammet får Ferry nämligen ta med sig sitt signaturverktyg – sin gamla, trogna yxa – in på dansgolvet. Inte som en gimmick, utan som en välkoreograferad del av showen. Något som är så udda att det svänger tillbaka till att bli briljant. Det är skogsmannakitsch möter Broadway. Och på nåt vis funkar det.

Det är den sortens stund som liksom skriker: Ferry Svan, 2025.

Dansgolvet som egen scen

Men mitt i allt glitter finns också något mer lågmält. Något tydligt. Pappan – den store Gunde – är inte på plats. Mannen som varit en superpappa för hela svenska folket, som alltid hejat från sidan. Den här gången var han bortrest på jobb, och nog blev det en kollektiv suck från TV-sofforna när det stod klart.

– Han är jätteimponerad, berättar Ferry. Såklart han ville vara här. Men ibland kallar jobbet.

Och just den där frånvaron kanske gör den här resan ännu mer Ferry’s egen. För det är något vackert över hur han sakta men säkert kliver ut ur pappas skugga. Det är inte OS, inte idrottsgalor, utan dans som blev scenen där han hittar sitt eget uttryck. Lite som i en film: sonen som kliver ut från sin fars starka silhuett, och blir huvudperson i sin egen historia – med både yxa och rytm i bagaget.

Varför vi tittar – och blir berörda

Vi älskar de där oväntade förvandlingarna. Kändisar som kliver över gränser, snubblar lite, men reser sig och överraskar – inte bara tittarna, utan sig själva.

• Det berör
• Det inspirerar
• Det gör dem mänskliga

Det är därför vi tittar.

Och kanske, kanske – dansar han hem den där glassiga pokalen på finalkvällen. Om inte, har han redan vunnit något större: en plats i våra hjärtan, och rätten att för alltid säga: “Ja, jag dansade. Och jag dansade bra.”

Dags för final

Så poppa popcornen, svep in dig i en filt, och titta när Ferry blänker ikapp med spotlightsen i Let’s Dance-finalen den 10 maj.

Vem vet? Kanske får du själv lust att dra en vals i vardagsrummet. För om en timmersportare från Dalarnas skogar kan ta sig hit – då är vad som helst möjligt.

— Skrivet av: Emanuel Silva
Underhållningsjournalist, dramaälskare och din guide till när svenska profiler plötsligt tar en helt ny riktning – med eller utan yxa i handen.