Bakom kulisserna på 60 Minutes Bill Owens avgång mediekonflikter och Trumps hot mot journalistiken
Bill Owens har länge varit en av de journalister som stått stadigt när mediavärlden förändrats. Med sin avgång från “60 Minutes” lyfter han på locket till något mycket större än ett vanligt jobbbyte: en tilltagande kamp om journalistisk integritet, pressens oberoende och maktens spel i kulisserna.
En avgång med tyngd
Owens meddelade sin avgång genom ett internt e-postmeddelande som, under ytan, bar på en hård kritik mot ledningen:
“Jag har blivit varse att jag inte längre kan ta självständiga beslut utifrån vad som är rätt för ’60 Minutes’.”
Hans ord blev startskottet för spekulationer och antydde att redaktionen inte längre får arbeta utan inblandning uppifrån. Spelet är större än så – det handlar om vem som styr mediernas narrativ.
Trump och stämningen mot CBS
Donald Trump kan inte ignoreras i sammanhanget. I november valde han att stämma CBS, Paramount och dess nyhetsredaktion. Hans anklagelser var vaga, men mönstret känt. Trump har länge försökt tysta kritiska röster, och “60 Minutes” är senaste måltavlan.
Det är knappast ett sammanträffande att han riktar siktet mot just ett program som vågat ställa honom till svars.
Interna förändringar och ökat tryck uppifrån
The New York Times har rapporterat om en ökande kontroll från högre ort inom CBS. Flera oroande utvecklingar har skett:
- Mindre redaktionell frihet
- Ämnen som plötsligt tas bort från planeringen
- Källor som drar sig ur i sista stund
- Förhandsgranskning av inslag som tidigare varit självklara
Många pekar på Shari Redstone och Paramounts ledning som bakomliggande krafter. Med affärsintresset allt tätare knutet till redaktionella beslut börjar journalistik och PR flyta samman.
En journalistisk själ i gungning
“60 Minutes” representerade länge en slags kompromisslös journalistik. Men i takt med att beslut allt oftare tas i styrelserum snarare än på redaktionsgolv, förändras programmet sakta men säkert.
Bill Owens kommer ur en annan tid – en där journalistens roll var att stå upp mot makten, inte samarbeta med den:
“Jag vill inte att andra ska följa efter mig,” skrev han.
En rad sorgligt klingande ord – och en varning om att vinden har vänt.
Medielandskapets globala kris
Det som utspelas på CBS och “60 Minutes” är inte ett isolerat amerikanskt drama. Över hela världen ser vi hur journalistikens ideal utmanas:
- Media formas mer som underhållning än upplysning
- Klickbarhet går före kvalitet
- Politiska aktörer lär sig att undergräva mediernas trovärdighet
I detta landskap har medieföretagens beroende av vinst och publikt genomslag blivit en svag punkt. Det finns allt mindre utrymme för den typ av journalistik Owens stod för.
Slutord: Modet att gå
Shari Redstone har valt att inte kommentera Owens avgång. Det säger i sig mycket. I dagens medievärld har tystnad ofta en väldigt tydlig röst.
När vi nästa gång ser ett starkt inslag på TV, med dramatik och laddade berättelser, bör vi ställa några viktiga frågor:
- Vem bestämde egentligen vad som visades?
- Vilka berättelser stoppades innan de nådde kameran?
- Vem, som Owens, vägrade spela med i spelet?
Bill Owens avgick inte för att han gav upp. Han avgick för att han vägrade bli en tyst kugge i ett maskineri som snurrar åt fel håll. I vår tid – där pressfrihet inte längre är garanterad – är det ett av de modigaste val en journalist kan göra.
– Viktor Granlund
Din vän från medieskuggornas värld, där allt som sägs inte alltid får sägas.
