Snövit är ingen flopp – men debatten säger mer om oss än om filmen

Vi har sett det förut – och nu händer det igen. Den här gången är det Disneys Snövit som hamnat mitt i skottlinjen.

Anledningen? Filmen moderniserar en saga från 1937. Snövit vill inte längre bara vänta på en främlings kyss. ”Skandal!”, skriker vissa. ”Woke-propaganda!”, ekar det från vissa hörn av internet.

Men innan vi fastnar i ännu en déjà vu-debatt, låt oss backa ett steg och kolla på fakta. Är Snövit verkligen en flopp? Eller handlar allt detta egentligen om något helt annat?

Så hur går det egentligen för Snövit?

Låt oss bryta ner det utan att fastna i tangentbordsilska:

• 📢 Kritikerna: Filmen ligger på ett snitt runt 2,8 av 5 på Kritiker.se och 50 av 100 på Metacritic. Det är… okej. Inte briljant, men långt ifrån det totala haveri som vissa vill få det att verka.
• 🎟 Publiken: I Sverige toppar Snövit biolistorna – föga förvånande. I USA har filmen en stabil, men inte imponerande öppning. På Rotten Tomatoes har den 74 % positiva röster från verifierade tittare, och enligt CinemaScore får den ett B+, vilket mest betyder att folk gått ut ur salongen och tänkt: ”Ja, den var väl okej.”
• 💰 Ekonomin: Inte katastrof, men heller ingen Barbie-nivå på kassan. En halvljummen start, men alldeles för tidigt att kalla det ett fiasko.

Med andra ord? Snövit presterar bättre än den senaste Ant-Man-floppen men långt ifrån Disney-succéer som Lejonkungen eller Frozen.

Så varför pratas det om ”totalflopp” i vissa hörn av internet?

IMDb-sabotaget och ”woke”-paniken

Om du kikar förbi IMDb ska du inte bli chockad om du ser ett extremt lågt betyg – i skrivande stund 2/10. Det är så lågt att det blir löjligt, särskilt jämfört med andra filmplattformar där filmen mottagits med ett mer… medelmåttigt ”nja”.

Låter det bekant? Det borde det göra. Det här har hänt förr.

Titta bara på Ghostbusters (2016) eller Captain Marvel (2019). Så fort en film moderniserar en gammal berättelse, och dessutom har en kvinna i huvudrollen, tycks vissa nätaktivister samlas som gamar för att sänka betygen. De bombarderar recensionssidor med 1/10-betyg och dränker kommentarsfälten med samma budskap: ”Woke förstör allt!”

Problemet är att ordet woke, som en gång betydde att vara medveten om sociala orättvisor, har blivit det nya slagträet i kulturkriget.

• Svarta alver i Sagan om ringen? ”Woke!”
• En kvinnlig James Bond-kandidat? ”Woke!!”
• En Snövit som inte exakt speglar en 87 år gammal film? ”Woke woke woke!!!”

Vi har sett det förr. Det är så förutsägbart att det nästan blir tröttsamt.

Debatten avslöjar något större

Låt oss vara ärliga: Detta handlar egentligen inte om Snövit.

Det handlar inte om huruvida Rachel Zegler är rätt för rollen (hon gör en bra insats). Inte heller om Disney förändrat ett gammalt manus för att bättre matcha 2025.

Det handlar om något större – en kulturkamp där film och populärkultur används som politiska slagfält.

Just nu är det Snövit. Nästa gång? Kanske handlar ilskan om att en ny James Bond inte är en vit man, eller att en älskad actionhjälte plötsligt är en kvinna.

Vi har sett det förr – och vi kommer att se det igen. Kulturkriget slutar inte här.

Men om några år, när drevet har lagt sig, kommer Snövit förmodligen att landa där Ghostbusters (2016) och The Last Jedi (2017) hamnade: Minnesvärt för de bråk som omgärdade filmerna, snarare än för själva filmerna.

Så… är Snövit en flopp? Knappast.

Men den är definitivt en spegel av vår tid.

Vad tycker du?

Är kritiken mot Snövit befogad, eller är vi fast i ännu en rundgång av filmdebattens eviga cykel? Kommentera – men håll det sakligt, trollen kan stanna i skogen.

🎬 Följ mig för fler filmkrönikor, skvaller och analyser på Instagram, X och Bluesky @FilmFredrik!