H&M kritiseras för smalhetsideal – när inkludering bara är ett tomt ord
Det är 2025, men att scrolla genom Instagram känns som att vridas tillbaka till 1995. Den tiden då ”heroin chic” var norm och Kate Moss deklarerade att ”nothing tastes as good as skinny feels”. Skillnaden idag? Idealen sprids inte främst av supermodeller – utan av algoritmerna.
Mitt i det digitala flödet står H&M – en av Sveriges största modemakter – och fastnar i en pinsamt smal illusion. Enligt en ny granskning från Resumé har varenda modell i H&M:s sociala kanaler under hela 2024 sett i stort sett likadan ut. Samma kroppstyp. Samma siluett. Samma retuscherade ideal om ”rätt” kropp.
Inkludering i teorin – men inte i praktiken
H&M säger att de jobbar för en ”positiv och inkluderande upplevelse”. Men om det verkliga resultatet är ett Instagramflöde där alla kroppar ser ut att leva på syre och spirulina, då klingar orden ganska tomt.
Det här är några grundläggande problem i H&M:s nuvarande strategi:
- Ingen synlig representation av kroppar utanför smalnormen
- En ensidig bild av skönhet och mode
- Ignorans för de verkliga konsekvenserna av dessa ideal
Kroppsångest är inget stilproblem – det är ett samhällsproblem
Varje dag får BRIS över tio samtal från barn som mår dåligt över sina kroppar. Dessa unga lever i en verklighet där en outfitbild med en ”perfekt” kropp kan kännas som en värdering av deras eget värde.
Och vad sker samtidigt? H&M publicerar ännu en bild i mjukt ljus på ännu en smal kropp. Effekten? Dessa bilder blir mer än reklam – de blir regler för hur man ”borde” se ut.
”Smalast vinner” visar varför det här är viktigt
SVT:s nya dokumentär Smalast vinner med Irena Požar visar precis varför detta är mer än ett ytligt debattämne. Hon tar fajten mot idealen och sätter ord på en tyst samhällskollaps: att unga idag blir formade av bilder snarare än av verkliga människor.
Kroppar har alltid haft maktvärde
Detta handlar inte om trender – det handlar om makt. Om vilka kroppar som får finnas. Synas. Hyllas. Och om vilka som göms undan bakom algoritmiskt anpassade butiksskyltar.
Varför höjs inte rösterna när stora företag som H&M bidrar till problemet? Var är politikernas brandtal nu? Det är märkligt tyst från de som annars gärna tar varje tillfälle att tala om barns hälsa och framtid.
Vad skulle krävas för förändring?
Inte mycket. Egentligen bara viljan att visa något annat. Några idéer:
- Visa människor i flera storlekar i kampanjer
- Sluta använda smalhet som standardmall
- Lyssna på ungdomar och vad de signalerar via sin psykiska hälsa
Det handlar inte om att revolutionera modevärlden över en natt. Det handlar om små men viktiga skiften. Ett ärligt försök att bredda bilden – inte reproducera smalhetsfilter i ny tappning.
Det som krävs nu: mod – inte mode
Tonåringar fortsätter att känna skam över mat. Över magen. Över sina armar. Över varje centimeter som inte matchar bilden i feeden. Den kampen börjar tidigt – och förstärks för varje gång vi ser ett varumärke likställa ”vacker” med ”smal”.
Så, H&M – visa att ert tal om inkludering faktiskt betyder något. Sluta gömma er bakom retorik och repetitiva pressmeddelanden. Om ni inte vill vara en del av lösningen, kalla det inte för representation. Kalla det för vad det är – marknadsföring på andras bekostnad.
Vi vet bättre nu. Vi har:
- Siffrorna
- Berättelserna
- Verktygen för förändring
Så vad väntar vi på? Tills det vänder får vi fortsätta leva i en värld sydd i storlek XS – men vi kan också börja sprätta upp sömmarna.
—
Elias Eklund
Din man i underhållningens rökrum – där skvaller möter verklighet, och glitter inte blundar för gravallvar.
Häng med på Threads: @EliasSkvallrar
Tipsa? elias.eklund@mailboxentertain.se
#Kroppsideal #HMsvar #SmalastVinner #BRISlarmar #SeOss #InkluderaPåRiktigt
